Hoppa till innehållet

Säkra betalningar

Gratis frakt över 699 SEK

Fria returer inom Sverige

Varukorg

Din varukorg är tom

Rekommenderat

Rekommenderat

Nordlys VikingMungiga smidd stor
Rea-prisFrån 207,00 NOK
Vikingatidens kvinnor

Vikingatidens kvinnor

Vikingatidens gravar säger att män och kvinnor hade olika symboler och roller, men att det fanns rika och mäktiga personer av båda könen. Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen.

 

 

Om bindrunor Läsning Vikingatidens kvinnor 3 minuter Nästa Oden från Lejre

Många tror att vikingatiden var en mansdominerad tid. Att väpnade män i krigsskepp styrde och ställde, skapade kungariken och plundrade kloster, medan kvinnorna satt hemma på gården och spann. Arkeologin och de skriftliga källorna visar en annorlunda bild. Vikingatidens gravar säger att män och kvinnor hade olika symboler och roller, men att det fanns rika och mäktiga personer av båda könen.

Vikingatidens kvinnor  betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. 

Öland köpingsvik härskarinnan

Kvinnan på bilden som kommer från Historiska museet kallas ”härskarinna av Öland” eftersom hon troligen har varit ledare för en välbärgad öländsk släkt med säte i Köpingsvik.

En del forskare menar att det fanns särskilda kvinnliga magiker.

Ceremonistavar, som den ovan, från Köpingsvik, kan tyda på det. De hittas i kvinnors gravar samtidigt som de skriftliga källorna talar om kvinnliga kultledare som Völur, som betyder stavbärare.

Den fornnordiska kvinnliga kultledaren kallades völva, som betyder stavbärare. Staven användes i sejden, som bland annat innebar att kommunicera med gudar och andra väsen och att förutspå framtiden. Det är därför spännande att kvinnan fått med sig en stav i graven. Förmodligen var hon en völva. Hennes stav är av järn och brons och det lilla huset på toppen av staven är unikt.

Staven visar på hennes ledande ställning i den fornnordiska religionen och är samtidigt en tydlig aristokratisk symbol.

Makten över världens mitt.

Den vikingatida kvinnans ställning som husfru innebar att hon var gårdens och hushållets självklara chef. Detta märks på att nyckeln var en av hennes tydligaste symboler. Just nycklar har hittats i många vikingatida kvinnogravar. Långt fram i tiden symboliserade nyckeln makt över hushållet. Detta kan för en modern människa verka som en slags begränsning. Som att kvinnor hade det ansvaret istället för en offentlig makt. Men eftersom gården var själva centrum i den vikingatida människans världsbild ska man inte se det så.

nyckel

Runstens-resare

Kvinnor kunde bekosta resandet av runstenar. Det var en utåtriktad och offentlig handling av stor betydelse. Det finns många stenar där inskriptionerna säger att de rests av kvinnor.

Textilhantverk

Textilredskap är vanliga i kvinnornas gravar. Det är små trissor till sländor som man spann med, nålar, saxar och ibland ullkammar eller glättare. Med en glättare kunde man göra linne blankt.

Sagans kvinnor

Kvinna med fin dräkt, uppsatt hår och en dryckesbägare i handen. Beslag från Öland. Inventarienr: 128. Foto: Gabriel Hildebrand/SHM

Njals saga skrevs på Island under 1200-talet, men bygger på en mycket äldre tradition. Sagan handlar om bråk mellan Gunnar och Njals släkter. Sagan verkar skildra ett manligt samhälle, där männens strider och gräl dominerar historien. Men ser man närmare på berättelsen är männen egentligen nästan som marionetter. Kvinnorna styr händelserna i bakgrunden, men deltar aldrig själva i striderna. Den blodtörstiga Hallgerd, en tid Gunnars fru, lyckas få två äkta män, en fosterfar, och många andra ihjälslagna för småsaker.

 

Källa: Historiska museet.

Omslagsbild: Madeleine Arkona Åberg och Lilly Molin Norlin på Hästarna Armani och Goliat från Hästravaganza. Foto: Jenny Wande