Blot är för de flesta asatroende och anhängare av nordisk hedendom ett sätt att närma sig och komma i kontakt med gudamakterna. Stärka samhörighet med gudar och förfäder. Detta görs till exempel genom att skänka dem gåvor, i form av mat eller dryck eller andra symboliska offer. Genom att ge tillbaka något av det människan får sig till skänks visar hon sin ödmjukhet inför de krafter som ger oss frid och lycka i livet.
Ibland handlar blotet också om att be någon särskild makt eller gud om styrka, hjälp eller råd.
Ett blot kan se ut på så många sätt numera.
En del håller blot på historiska platser. Någon har sin blotplats i skogen och en del i sin trädgård eller ett litet altare i hemmet.
Blotet brukar/ kan bestå av en blotceremoni och efteråt en veidsla/ ett gille. Deltagarna samlas vid en blotplats och genomför blotet gemensamt.
Oftast är blotplatsen naturnära placerad under bar himmel. Ibland finns uppställda gudastöttor (träfigurer eller liknande som representerar olika gudar). En gode eller gydja leder ofta blotet. Oftast står deltagarna i en ring eller halvcirkel.
I blotceremonin kan flera olika delar ingå; inkallning/inbjudan av makter och gudar.
Skålande för årstidens gudar, födda och de som lämnat oss. Blotgåvorna ställs vid harget eller läggs i en eld.
Blotgillet, eller veidslan är en festmåltid där blotdeltagarna äter och dricker gott.
Årliga blot bland dagens asatroende kan vara:
Vårblot/ Segerblot
Midsommarblot
Höstblot/ Alvablot
Midvinterblot/ Jól
