Det finns en del skillnader mellan den kristna julen och det fornnordiska firandet av Jól (eller Yule) som praktiserades av vikingarna.
Här är några av skillnaderna.
Den kristna julen är en religiös högtid som firas till minne av Jesu födelse, medan Jól var ett hedniskt firande som uppkom långt innan kristendomen nådde Norden.
Vikingarna trodde på en mängd olika gudar och gudinnor och praktiserade en polyteistisk religion. Tron på flera gudar.
Datum: Den kristna julen firas den 24 eller 25 december varje år för att fira Jesu födelse.
Vikingarnas Jól, å andra sidan, firades vid vintersolståndet, vanligtvis runt den 21 december. Den exakta tidpunkten för blotet är dock omstritt. En del menar att det hölls vid vintersolståndet i slutet av december, andra menar att festen ägde rum i mitten av januari.
Julblotet var den stora offerfesten till gudarnas väl. Man trodde då att mörkrets krafter var som starkast på denna årets längsta natt, och därför behövdes en ljusfest och offergåvor för att betvinga mörkret, för att blidka gudarna och få deras välsignelse inför det kommande årets skörd samt försäkra återkomsten av ljuset.
Vikingarna hade sina egna symboler i samband med midvintersolståndet. Elden, offergåvor, granris, frön, solhjulet och halmbockar t.ex var del av firandet.
Vikingarna höll blot. Där tände de eldar, offrade gåvor till sina gudar, höjde horn för gudar, skörd, döda och födda , hade festmåltid eller veidsla som det kallades.
Det var också vanligt att ge och byta presenter under Jol.
Inom den kristna traditionen finns flera ritualer och traditioner som är vanliga, till exempel att gå i kyrkan på julafton, sjunga julsånger, byta presenter och äta en festlig måltid.
Trots att kristendomen ersatte de fornnordiska religionerna i Norden, har vissa traditioner och symboler från Jol överlevt och integrerats i den moderna julen.
Till exempel kommer ordet "jul" från Jol och granen, som är en central del av många moderna julfiranden, har sina rötter i fornnordisk tradition.
Andra traditioner, som till exempel julkarvning av kött, kan också spåras tillbaka till vikingatiden.
Julbocken är ett fint exempel:
I myten om Tors färd till Utgårdaloke,berättas om hur,Tandgnissle och Tandglese, bockarna som drar Tors vagn, slaktas på kvällen och äts upp, för att återuppväckas till livet på morgonen, då Tor med hammaren Mjölner, signar deras skelett.
Dessa är några av skillnaderna mellan den kristna julen och vikingarnas Jol.
Båda firandena har sina egna unika traditioner och symboler och representerar olika trosuppfattningar och uttryck.
God jól
Merry Christmas
