Människan har sedan urminnes tider velat utsmycka sig på olika vis vare sig det gäller kroppsmodifieringar eller med fina plagg och smycken, vikingatidens folk var inte ett undantag. I det första av två inlägg kommer vi att dyka ner i den historiska tillverkningen av glaspärlor.
Tillverkningen av glaspärlor och verktygen som används har inte förändrats allt för mycket på tusen år, givetvis används moderna versioner av dem men funktionen har förblivit densamma. Hantverkaren behöver en liten ugn och en bälg för att uppnå temperaturer på över 1000 ℃. En ”dorn” är en rundstång i metall som det heta glaset kan lindas runt eller dras över, det finns arkeologiska fynd från Helgö av dorn med handtag. De fynd som gjorts på dornar har ofta konisk spets för att lättare avlägsna det färdiga glaset.
Återvinning och import var normen då vikingatidens hantverkare inte själva kunde framställa glaset utan importerade halvfabrikat från de kristna kungadömena på kontinenten samt kalifaten i dagens Mellanöstern. Ett vanligt förekommande var blåa ”glaskakor” som importerats från Konstantinopel eller Miklagård som vi nordbor kallade staden. Även färdiga stavar av mosaik och millefiori (tusen blommor) importerades och bearbetades till pärlor.
Mosaik mönster skapas genom att smälta samman stora samlingar glas och göra en stav där mönstret syns i tvärsnittet. Två andra metoder är att snurra glaset runt en dorn eller blåsa upp och dra det över en stång. Glaset kan då antingen skäras till pärlor eller hettas upp på nytt och sedan rullas över en form som skär ut färdiga pärlor.
De vikingatida hantverkarna tillverkade inte sitt eget glas men de behövde ändå ha kunskap om hur ämnet reagerar i olika temperaturer och med olika andra ämnen som kan adderas till receptet. I stora drag innehåller glaspärlor 3 huvudkomponenter; vitrifieringar som silica vilket kommer från kvarts och sand, flussmedel som soda eller salt vilket kan sänka smältpunkten hos glaset men gör det känsligt mot fukt och slutligen stabiliserande ämnen vilket är alkaliska ämnen som finnes i bl.a. oraffinerad aska vilket gör glaset mer vattenresistent igen.
Andra ämnen som påverkar glaset är metaller som koppar som kan färga glaset i turkost/grönt. Kobolt gör glaset blått och mangan går mer mot lila, blandar man de två senare så går det mot violett. Så även om konsten att skapa glas inte fanns i Norden under vikingatiden så fanns där en enorm kunskap om hur man manipulerade glaset när det väl var i ens ugn!
Tillverkningen skedde i de första städerna som Hedeby i Tyskland, Ribe i Danmark, Kaupang i Norge och Birka i Sverige för att nämna några vikingatida produktionsplatser. Inom arkeologin talar man ofta om centralplatser i relation till de första städerna och just tillverkningen av pärlor är starkt kopplat till dessa då det inte är något vi ser i de smärre byarna.
Utgrävningar i Uppåkra har resulterat i ett spännande fynd där det hittats en pärla som är snarlik en som vi på Nordlys Viking har satt som hittad i Bodarp. Kan det vara så att det vi ser är spår av utbyteshandel från Uppåkra, en större centralplats inom regionen till Bodarp, en mindre bosättning eller är det en sorts fortsättning av stilar och fynden i fråga är separerade med flera generationer? Eftersom projektet i Uppåkra pågår till 2026 så återstår det att se vad gäller konkreta svar från arkeologin. Tills dess är det fritt att spekulera, vad tror du att kan ha hänt här?
Källa på bild från Mats: foto taget av Maria Jensen vid Historiska museet, Lunds universitet. www.uppakra.lu.se
Pärlor på museum är ofta matta i färgerna men det behöver inte betyda att de var matta under sin brukningstid, tiden som pärlor spenderat under jorden är en av anledningarna till den matta finishen som syns på pärlan från Uppåkra. I andra fall kan pärlan ha haft en matt finish under sin brukningstid därför har vi valt att ta fram modeller av historiska pärlor med en matt och glansig finish för att representera båda.
För er som vill läsa mer och nörda in sig rekommenderar vi starkt Moa Råhlanders mastersuppsats: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1468013&dswid=9339
Kompletterande litteratur: Viking Dress Code av Kamil Rabiega https://nordlysviking.com/products/viking-dress-code (Ni kanske har nån hyperlänkfunktion som ser bättre ut)
Text av Robert Guildford
